Pixeldust

Jag är så trött på mitt liv, på alla runt omkring. Jag är trött på allt som får mig att må dåligt och som aldrig tar slut. Nu för tiden har jag samma känsla som jag hade förr. Och med förr menar jag då jag skar mig varje dag, grät varje dag, och gång på gång planerade hur jag skulle avsluta mitt liv. Jag älskar den känslan, för den påminner mig om det förflutan, men självklart vill jag inte må dåligt heller. Men jag vet inte vad jag ska göra. Jag har börjat lessna totalt på att ta skit, på att inte kunna säga vad jag tycker om någonting stör mig eller sårar mig. Men vet ni vad? Det blir bara värre. Så ska jag då istället sitta ner, låtsas må bra, och inte säga vad jag tycker? Det verkar nästan så, sålänge alla andra får må bra. Det känns som att sålänge dom mår bra, så spelar det ingen roll hur resten mår. För det är dom det handlar om. Det finns ingen som förstår mig heller, ingen som känner likadant. Jag skäms ibland för att jag mår dåligt, eller inte ibland, men alltid. När någon frågar mig på msn hur jag mår så skriver jag att det är bra, för jag helt enkelt inte känner mig öppen nog för att prata om saker. Jag kan inte ens prata med min egna pojkvän om vad jag mår dåligt över. Iofs så kanske det har att göra med att det mesta som får mig att må dåligt ligger i vårt förhållande. Kanske, kanske är det så att jag faktiskt inte känner att det finns en enda människa i världen som jag kan prata om vad som helst med? Det är nog så, nu när jag tänker efter. Finns ingen som jag skulle känna mig bekväm att gråta inför, ingen som jag känner att jag skulle kunna prata med om precis allting, om vad jag vill, om vad jag inte vill, vad som får mig att gråta och skratta. Egentligen, så finns det nästan ingen människa som känner mig. Ingen vet hur jag tänker, hur jag fungerar. Så whats the point? Känns så meningslöst allting, finns ju ingen mening med någonting längre.

Såg nyss hur mycket lön jag skulle få med, och den var ju lätt flera tusenlappar mindre än jag trodde den skulle vara, så det blir ännu en fattig månad för mig, jippi. Ska jobba i helgen med, det är jag ju så pepp inför när jag mår såhär just nu. Men jag behöver pengarna, och det är inte så jobbigt när man väl är där, så jag får kämpa mig igenom det som om det vore vilken dag som helst.

Läste lite omdömen om CDON.COM förut med, eftersom jag beställt tre böcker där. Inga bra omdömen direkt för att vara ärlig. Så jag skickade mail och frågade vart mitt paket var, då jag inte fått mail om att de skickat det eller något annat. Fick svar att två av mina böcker inte fanns i lager, och skulle komma in igen den 23:e. Helt jävla otroligt att jag ska behöva skicka mail till dom och fråga vart mitt paket är för att få reda på det. Men jag svarade iaf att så fort böckerna kommer in så vill jag att dom ska skickas iväg, för jag tolererar inte att dom inte håller vad dom lovar. DustinHome är dock duktiga, och jag har redan fått kollinummer osv över min underbara ritplatta. Hoppas jag får den imorgon!

Nu ska jag återgå till mitt tragiska liv, med ännu mer mörka tankar och kanske lita rakblad.
Skämt åsido. Hejdå.