Helsingborg besöket

Jag kom till Helsingborg för några dagar sedan, alltså i torsdags kväll. Torsdagen spenderade vi med mys såklart, vilket man oftast gör när man ses första dagen när man har ett distansförhållande. Vi var även duktiga och gick bort till Hemköp, där vi köpte mat till det mer eller mindre tomma kylskåpet, och även massor med gott till fredagen. Jag kände redan nu att mitt besök skulle gå bra, och att vi skulle ha det bra tillsammans, med tanke på hur stora problem vi haft den senaste tiden.
Under denna natten, så vaknade vi båda två av en stor, verkligen stor, smäll. Det small så högt att jag hoppade till. Det ekade något så fruktansvärt, och jag blev jätte rädd. Hade det vart mitt på dagen så hade jag inte brytt mig alls lika mycket. Men att vakna mitt i natten av en stor smäll, och inte ha någon aning om vad det var, är ingenting jag rekomenderar. För övrigt så stog det ingenting i tidningen dagen efter, så vi vet ännu inte vad smällen berodde på.

På fredagen så åkte vi till Väla, ett körcentrum lite mindre än Torp, för er som bor i Uddevalla. Vi skulle leta upp lite nya kläder åt Joakim. Och inte nog med att vi hittade två par jeans efter första provningen, en perfekt tjocktröja och världens sötaste kalsonger till honom (som jag valde ut såklart), så hittade vi även en mössa. En mössa som han tappade bort för ca ett år sedan, som han saknat så mycket. Ja, det var en exakt kopia av den tydligen, så den var ju en ren självklarhet att vi skulle köpa. Nu har det ju dock blivit så att även jag blivit totalt kär i den mössan, och ska förmodligen köpa en likadan nu i eftermiddag. Det var nog trots allt tur att vi åkte till Väla, trots att jag verkligen inte hade någon lust eller ork på morgonen.
När vi kom hem så packade vi upp alla kläder, duschade och gjorde oss iordning. Vi skulle nämligen äta på resturang, då vi bestämde oss för att fira vår 6 månaders dag i förskott (eftersom den är på en söndag). Vi åt på Haket, en relativt billig resturang med god mat! Grattis på 6 månaders dagen älskling!
Efter vi ätit så drog vi oss hemåt och Challe kom över på besök. Vi var ensamna hemma, vilket vi även var på torsdagen, och skulle vara fram till söndagen. Vi åt massa godis, hällde i oss massor med dricka, såg på en tecknad film där de flesta superhjältar som finns fanns med, och vi lyssnade på Infected Mushroom. Denna kväll skrattade vi alla så mycket så vi höll på att dö, och vi fick nog alla ont både i magen och kinderna av all ansträngning. Jag minns inte ens när jag skrattade så mycket sist. Tackar för en härlig kväll!

På lördagen så hände nästan ingenting. Vi satt och degade i soffan allihopa och mer eller mindre kollade på när Joakim spelade Dota. Detta resluterade i att vi blev sugna på och lana, och helt spontant ringde ner för att beställa biljetter samma kväll för nightgib. Dagen rullar segt på, och vi gör väl inte så mycket mer än att vänta på att det ska bli dags för lanet. Sedan när det väl är dags så åker vi ner till gibbet, där det visar sig att dom ändrat tid för när man måste betala för sina bokade biljetter. Innan så har det alltid vart innan 21:00, men nu var det ändrat till 20:30, vilket såklart resluterade i att vi var fem minuter för sena. Irritationen skjöt såklart i höjden, men efter lite väntan så löste det sig, och även vi tre fick 3 datorer över natten. Men nu vet vi iallafall till nästa gång att vi ska vara där tidigare.
När klockan närmade sig fyra så kände både jag och Joakim oss väldigt trötta, så vi bestämde oss för att dra oss hemåt. Vi kände att det inte var någon ide att sitta där och tvinga sig själv spela, när man egentligen inte orkade. Så vi sa hejdå till Challe och började gå. Ute var det kallt, det regnade och blåste lite väl mycket. Men vi kom hem utan problem. Men, istället för att gå och lägga oss så satte vi på en film inne i vardagsrummet, mös ner oss i soffan, och kollade tills vi märkte att vi nog var lite för trötta för film. Så vi la oss och sov, och gud va jag sov gott denna natten!

Dock fick jag inte njuta av min underbara sömn, som jag så väldigt sällan får hemma hos Joakim. För vid elva tiden på morgonen så ringde Joakims mamma och sa att hon skulle vara hemma om 1½ timma, då hon hade valt ett tidigare tåg. Eftersom lägenheten såg ut som ett helvete i varje rum så var vi ju så illa tvungna att hoppa upp och börja städa hela lägenheten. Vilket kul sätt att börja dagen, eller hur? Inte nog med det så var även detta vår 6 månaders dag. Kändes så typiskt att vi just idag inte hade något speciellt att göra. Så denna dagen var vi bara hemma, åt hemmabakad pizza som hans mamma gjort, och såg på film. Vi gjorde även en liten trip till Hemköp på kvällen, då vårt godissug blev för stort. Måste säga att det känns väldigt konstigt att det bara gått 6 månader dock, för det känns verkligen som en evighet. Jag undrar varför?

Just nu så sitter jag här i Joakims rum, medans han är i skolan. Det är inte kul att bara vänta, men jag antar att jag inte har så mycket val. Senare så ska jag och Joakim försöka ta oss ner till stan, för jag vill köpa en mössa, en precis likadan som hans, fast kanske en annan färg? Men vi får se om vi hinner. Känns inte som jag vill sitta hemma hela tiden bara. Finns ju inte så mycket att göra liksom. Jag har redan kollat klart på alla Andra Avenyn avsnitt, spela är jag inte och på msn finns det ju ingen att prata med. Men jaja, får vänta på Joakim, och hoppas att tiden går fort.

Det värsta med att vara hemma och inte ha någonting att göra är att jag börjat tänka så mycket. Tänka på saker jag inte vill tänka på, som får allting att bli så himla dåligt. Som får mig att må så mycket sämre än vad jag behöver. Jag pratar såklart om svartsjuka. Jag känner verkligen att jag inte kan kontrollera den. Det är inte det att jag inte litar på Joakim, men jag litar inte på alla andra. Hur kontrollerar alla andra sina känslor? Jag har verkligen tänkt på det mycket. Hur klarar alla andra det så galant? Finns det något tips man kan få, om hur man ska tänka, vad man ska göra och inte göra? För min svartsjuka får mig att göra så dumma saker, säga saker jag inte menar och tänka saker jag inte ens vill tänka. Typ hjälp?

Plötsligt insåg jag, att jag och Joakim inte kan klara av ett enda besök, utan minst ett stort bråk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0