Pixeldust

De senaste dagarna har vart några av de roligaste på länge. Inte för att dom vart sådär extremt roliga, utan mest för att det var så skönt att få komma ut och göra något! Har suttit inne fruktansvärt mycket nu sedan jag blev arbetslös. Jag är inte direkt van att sitta hemma och göra ingenting. Förr gjorde jag iallafall mer vid datorn liksom. Men nu sitter jag bara här mest, och depserat letar efter något intressant på internet som kanske lyckas fånga min uppmärksamhet ett tag framöver. Men nu känns det som vinden vänder lite grann!

Förra veckan, i tisdags, så var jag på arbetsintervju. Jag kände direkt när jag gått ut därifrån att det gått dåligt. Inte så konstigt egentligen kanske? Det var trots allt min första intervju, men man lär sig ju av sina misstag, right? Hur som helst så kändes det mer eller mindre hopplöst efter det. Och allt självförtroende jag hade haft dagarna innan var som bortblåsta. Sedan fick jag även reda på av min kära vän Robert att min förra chef på ICA inte hade gett mig så bra referenser. Så då gick det över till en stor jobbig känsla i kroppen. Inte nog med att intervjun gick dåligt, nu hade jag även fått dåliga referenser. Vid detta laget hade jag gett upp hoppet helt. Liksom vem anställer någon som enbart fått dåliga referenser? Inte många I think. Men ja, life goes on tänkte jag. Finns ju alltid andra jobb. Var oavsett vad väldigt tacksam för det Robert gav som referenser, även om allt det kanske inte heller var så bra. Men jag tror det var tack vare de bra sakerna han sa, som det blev som det blev nu.

Idag vaknade jag nämligen upp av att mobilen ringde. Jag hade sparat numret från det stället jag var på intervju hos. Så jag tänkte direkt "Nu ringer dom och säger att jag inte får det..". Så nyvaken som jag var så fejkade jag en pigg och glad röst och svarade. Jag blev förvånad över hur glad hon lät när hon svarade. Och så säger hon att dom vill träffa mig igen, dom vill ge mig en chans, TROTS allt som min förra chef kastat ur sig om mig. Glädjeruset som skjöt genom min kropp var obeskrivligt! Jag är EVIGT tacksam! Från att gå och tänka att jag antagligen aldrig kommer få ett jobb pga mina dåliga referenser, till att faktiskt hamna hos en arbetsgivare som är beredd på att ge en en ny chans! Känslan är oslagbar!

Detta betyder såklart inte att jag FÅTT jobbet, bara att jag mer eller mindre har några tillfällen på mig att bevisa motsatsen till vad dom hört om mig. Och bannemig dom ska få se! Jag ska bevisa att jag är värdig detta jobbet, för det är jag, och det vet jag också! Jag är så glad, så så så så så så sååå glad just nu! Dagen kunde inte börja bättre!

Så nästa torsdag, nästa vecka, så börjar jag igen. Detta känns underbart! Måste återigen få skriva att jag är så otroligt TACKSAM! Herregud, känns inte som det kan bli bättre nu alltså, vilken känsla!

Har mått ganska dåligt den senaste tiden faktiskt, så det känns verkligen som det var det här jag behövde. En spark i rumpan för att lyfta mitt självförtroende igen. Otoligt underbart, herregud. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen!

Börjar även om med deffingen idag, som förövrigt har gått skitkasst nu under min lilla depp period. Tröstäta for the win, not. Känns som jag kan klara vad som helst just nu! Och sedan så fick jag ju även ett pepp sms från Pernilla förut som gav lite extra boost! Nu ska jag klara det, nu ska mina 8-10KG bort. Och det kommer bli så skönt när jag börjar se resultat igen. Gäller bara att stå ut nu, för början är värst. Men just nu så kan jag klara allt, så jag är inte orolig alls.

Ja, men vad gjorde jag i helgen då? Kanske borde skriva upp det, för det är värt att läsa enligt mig! I fredags så åkte jag till Göteborg och träffade Loka. Vi satt och chillade mest, lekte med hans kattunge och lyssnade på massa skön musik. Hans vänner kom över en stund med, så var en rent ut sagt en chillkväll egentligen, vilket kändes behövligt! Nog för att sitta hemma och chilla själv, men att sitta med någon annan och få lite socialt umgänge var skönt för en gång skull. Vi pratade nog om allt mellan himmel och jord. Fett nice att få komma bort ett tag iallafall, så tack för det Loka!

På lördagen var det dags att åka hem. Så åkte in till stan och mötte Emma, den underbaringen! Så drog vi upp till Björn där jag hämtade nycklarna till hans bil. Så körde vi upp till mig, där jag hoppade in i duschen snabbt, lämnade lite grejer och hämtade alkohol. Nu jävlar skulle det festas alltså. Det var ett bra tag sedan sist. Och eftersom jag inte brydde mig om deffningen så blev det som det blev. Men inget jag ångrar, absolut inte! Det blev en kanon kväll! Förfesten hos Björn var bra trevlig, med mycket trevligt folk, vattenpipa och massa annat! Sedan drog det ner till stan igen, och vi var endast ett fåtal som kom med ut till Trädgården från förfesten. Men det gjorde inte så mycket, för vi hade förbannat kul ändå. Kvällen avslutades sedan på McDonalds, där jag fetade i mig lite mer kohydrater, haha. Men gud så gott, inte varje dag man äter sånt direkt. ^^ Sa hejdå till Emma på nattbussen, och sedan dansade jag hem i mörkret i min alvtröja och med MP3 i öronen. Otroligt skön känsla, verkligen! Efter ravet förra helgen så har jag vart så otroligt danssugen, så behövde få ut det på något sätt. ^^

Måste även säga att jag blivit en nattuggla numera, sitter uppe till fem på morgonen hela tiden verkligen. xD Och vaknar tyvärr numera alltid runt 12-13 någon gång, vilket jag inte direkt kan påstå att jag föredrar. Men jaja, ska se till att vända dygnet rätt igen nu innan jobbet nästa vecka. ^^

Nu orkar jag inte skriva mer. Ber om ursäkt ifall detta inlägget är lite krångligt att läsa eller verkar osammanhängande. Hade lite koncentrations svårigheter under tiden som jag skrev detta inlägget, dock utav okänd anledning. Menmen, hejdå!